malinjennybirgitta

Åh, vet ni? halva denna dag åkte vi slalom i Hündle och jag tänker faktiskt låta bilderna tala för sig själva för annars kommer jag bara att upprepa mig.













åh, det var så härligt!!

På vägen hem senare samma dag hände något som inte alls var lika härligt. Den började bra och vi kom iväg i bra tid. Men. Sedan hände det ena efter det andra. Det första som hände var att kaffet som stod mellan förarsätet och passagerarsätet vickade och det resulterade i att jag helt plötsligt fick en massa kaffe på benet och rumpan. Mysigt... Not.
Därefter åkte vi och tankade och gjorde rent rutan i fram eftersom spolavätskan hade frysit. Nästan på en gång när vi svängeer ut från macken tycker jag att bilen känns riktigt konstig. det var precis som att jag inte kunde sitta still med foten på gaspedalen men jag satt alldeles still med den. Bilen betedde sig som att den hade ett eget liv. Efter en liten stund började även varvtalet att studsa upp och ned. Vi åkte då av autobahn och nästan på en gång när vi kommit av lade bilen av helt och hållet. Det var ju kul. Vi visste inte var vi var och det var -14 ute. Jippie!
Jag är så glad att jag hade min tjocka jacka och mina täckbyxor bak i min väska.  Efter att ha gått en bra stund knackade vi på hos ett väldigt snällt par som lät oss komma in och därifrån ringde vi bland annat till en taxi. Som tur var kände han någon som kunde bärga bilen och som i sin tur kände någon som vi kunde hyra en bil av . Eller något sådant var det iallafall.
I vilket fall som helst hade vi tur i detta fall eftersom han som hyrde ut bilen sade att det var hans sista uthyrningsbil så han redan hade hyrt ut 38 st tidigare samma dag. Sjukt.

När vi sedan äntligen satt i bilen på väg hem gick allt bra. Ronja somnade nästan på en gång där bak, Pia satt och jobbade och jag själv satt och nynnade för mig själv där jag satt bakom ratten.
Ja, det var väl det och nu får ni alla läsa om det såhär en och en halv vecka senare. Gud vad jag är dålig på att uppdatera denna blogg. :s

pusshej