malinjennybirgitta

Mitt Au Pair-år i Tyskland.

nionde november tjugohundraelva

Kategori: Au Pair

Today was a lazy day. 
 
Jag vaknade, gick upp, klädde på mig, fixade frukost och lunchboxar, åt frukost bestående av vindruvor och granatäpple(kvar sen gårdagen) med joghurt och lite, lite honung. MUMS!

Jag följde sedan Leo till kindergarten och på hemvägen svängde jag in på kyrkogården. Och vet ni vad jag lade märke till? Det var bara familjegravar där. Jag undrar om det är så man gör i Tyskland. Det skulle ju inte direkt förvåna mig med tanke på att de är skapligt många och att det inte finns alltför mycket plats.
Apropå det, jag har fått för mig att man nästan bara kremerar folk i japan och kina, kan det bero på samma sak? Eller är det helt enkelt så att det har med religion att göra? Någon som har någon aning?
Här kommer lite bilder iallafall, för gravarna var riktigt fina och STORA.









Vad hände sen, jo jag gick en promenad och bänkade mig sedan i soffan och tittade på No Strings Attached. Det var faktiskt en riktigt rolig liten film.
Sedan gjorde jag en sen lunch till mig själv, spaghetti och skinksås med kantareller i. Gott.
En stund senare cyklade jag och hämtade Ronja. Vi cyklade hem, packade in tennisgrejerna i bieln åt ett snabbt mellanmål och sedan kom Emmas mamma och lämnade av Emma och vi kunde åka. Vi kommer nämligen köra varannan vecka från och med nu.
Väl på tennisen blev jag skapligt besviken på att den där snygga killen inte hade träning idag. Hans kompisar var där men inte han, det såg jag dock redan ute på parkeringen. (a) Stalker? Nejdå.
Så jag gick på en promenad och när jag kom tillbaka pratade jag med en av mammorna en stund.

Till middag blev det spaghetti och pastasås bestående av lök, tomater, lax, räkor, grädde och mjölk. Mumma.

Tyskakursen var inte jätterolig idag men alla var där den här gången så det var trevligt och alla är faktiskt riktigt trevlig. Något som inte var lika trevligt var dock att min mage började låta som bara den och då frågade en av de andra om de åskade. Alla satt tysta och lyssnade och när min mage lät igen blev jag röd som en tomat i ansiktet. Jaja så kan det vara.

Nu ska jag sooooooova.
Pusshej

Kommentarer


Kommentera inlägget här: