malinjennybirgitta

Hallå på er!

Just för tillfället sitter jag här i köket/vardagsrummet i Marcus och Pias lägenhet. Men när jag postar det här på bloggen kommer jag antagligen att sitta nere i mitt vardagsrum i deras hus istället. Detta beror på att vi för tillfället är nere och hälsar på hos Marcus föräldrar. Med vi menar jag Marcus, jag, Leo och Ronja. Pia var tvungen att stanna hemma och jobba, men hon kommer kanske ner på fredag. Vi får se helt enkelt.

Dagen då, den började med att jag vaknade runt nio och efter att jag tagit en snabbdusch klädde jag på mig och gick upp för att äta frukost. Eller först stoppade jag in en massa kläder i tvättmaskinen innan jag åt frukosten och när jag väl hade ätit upp den tog jag ut tvätten och stoppade in den i torktumlaren istället.  Vid det här laget hade Pia och barnen cyklat till en lekplats och Marcus var ute och joggade. Själv satte jag mig vid datorn en stund innan jag ringde mamma och pratade med henne. Man uppskattar verkligen de samtal som man har med sina föräldrar, systrar eller vänner när man är bortrest. Knäppt att man inte gör det när man är hemma. Det är verkligen sant som de säger; att man inte inser vad man har förrän man har förlorat det. Nu är det ju verkligen inte så att jag har förlorat min familj och mina vänner bara för att jag har åkt till Tyskland, men ni förstår vad jag menar va?

Efter att jag pratat med mamma lagade jag i alla fall pyttipanna och den blev faktiskt godare än vanligt. Jag tror att det berodde på att jag rev morötter och hade i. När maten var uppäten packade jag snabbt en väska och sedan satte vi oss i bilen och åkte den fyra timmar långa resan ner till Oberstaufen.  Väl framme åkte vi direkt till Oma Heidi och Opa Peters lägenhet och där fick vi spaghetti och köttfärssås. Därefter blev det en tur till lekplatsen en stund innan det blev så mörkt att vi var tvungna at gå tillbaka. Lite Tv-tittande blev det innan Marcus, jag och Leo åkte vidare till Marcus syster Andrea. Ronja stannade kvar hos farmor och farfar eftersom hon ville sova kvar där.
Riktigt trevligt var det hos Andrea och jag fick även träffa hennes dotter Lena denna gång.  Hon är i samma ålder som mig och även hon väldigt trevlig. Och ja runt halv tio åkte vi till lägenheten och nu sitter jag här och skriver detta inlägg som ni inte kommer kunna läsa förrän om några dagar.
Kram på er!